Bemötande av kritik

Sen releasen av #porrsnacket har det riktats kritik mot plattformen och Porrfri Barndoms arbete. Vi har sammanfattat de frågor och påståenden som dykt upp på ett överskådligt sätt. Saknar du något så hör gärna av dig så svarar vi på din fråga och gör #porrsnacket ännu bättre! 

Q: Vad menar ni med porr? All porr är inte våldsam. 

A: När vi pratar om porr i #porrsnacket så refererar vi till majoriteten av den lättillgängliga mainstreamporren som dominerar utbudet när man googlar på porr vilket är den porr som barn och unga därmed ofta konsumerar. Vi är medvetna om att det finns massor av andra erotiska skildringar av olika slag och diskussioner om dessa välkomnar vi hjärtligt, men det är inte vårt fokus. Vi arbetar för att begränsa mainstreamporrens åtkomst till barnen. 


Q: Ni skambelägger barns utforskande och vuxnas sexliv.

A: Porrfri Barndom arbetar inte med vuxnas sexuella vanor och preferenser utan enbart med barn och ungas exponering för porr. Med det sagt så kan det förekomma att personer med koppling till organisationen i olika sammanhang kan kommentera t.ex. porrindustrin i stort och därmed vuxnas erfarenheter. Delar av den forskning vi refererar till är också gjord på vuxna men det är inte vad Porrfri Barndom arbetar med. När det gäller barns sexuella utveckling är vi helt med på att utforskande är centralt. De experter som vi samarbetar med konstaterar utifrån sin kunskap och kliniska erfarenhet att mainstreamporren inte är en bra sexualkunskapslärare. Snarare ofta hälsoskadligt för barn då den t.ex. sänder signaler som går tvärt emot jämställdhet och samtycke, inte en god grund för utvecklingen enligt oss. Genom att kritisera mainstreamporren och begränsa barns tillgång främjar vi jämställdhet, fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Vi eftersöker och arbetar också för uppdaterad sexualundervisning med regelbundna åldersanpassade och porrkritiska samtal och andra forum där barn kan lära sig om sex och samlevnad.

Q: Var är den kompletta källhänvisningen? Med er källhänvisningsmetod måste en sådan finnas.

A: Vi är medvetna om att referenslistan inte redovisades i sin helhet på lanseringsdagen av #porrsnacket, detta korrigerades några dagar efter lanseringen, nu är alltså listan komplett och är lätt att hitta i koppling till #porrsnacket på hemsidan. Däremot har det alltid funnits källor angivna direkt efter citat eller påstående.

Q: Jag har läst/hört att flera referenser är fel och/eller ogiltiga.

A: Det stämmer att ett par referenser hade fått sina årtal förväxlade och att någon källa hade fel namn vid citat. Olyckligt, något som korrigerats efter lanseringen. Vi har valt att ta bort ett uttalande kring porrkonsumtion och övervikt som visserligen var korrekt enligt forskaren men inte möjligt att säkra korrelationen. Annan källkritik handlade t.ex. om att en referens antogs vara en primärkälla medan den i själva verket var en sekundärkälla, något som kunde ha förtydligats i texten. En annan kommentar från bloggen Lustfyllt handlade om att siffran “8 av 10 barn sett porr” skulle vara tagen ur luften. Viss förvirring är förståelig då porrsnacket inte gick in på hur vi fått fram den siffran. Det grundar sig i Mattebos klassrumsenkäter från 2013 som visade att 98% av alla killar och 66% av alla tjejer under 18 år har exponerats för porr. Det skapar ett genomsnitt på 82%. Värt att tillägga är att hennes siffror för barn under 16 år inte skiljer sig nämnvärt från dessa, samt att hon enligt konversationer vi haft med henne under året inte ser några drivande faktorer som gör att siffran skulle vara lägre än 8 av 10 idag – snarare tvärtom är ju porr än mer tillgängligt. Varför vi inte gick in på detta i detalj i själva texten är att vi utifrån projektets syftet ibland måste prioritera läsbarhet över metodbeskrivningar. Sen dess har vi dock uppdaterat materialet och lyfter istället forskning från Carl Göran Svedin m.fl som visar att ”97,8 % av pojkar har sett porr under barndomen/tonåren.”

Q: Porr är inte så våldsam som ni säger. Vissa undersökningar visar att bara 1% av unga väljer “våldsporr”.

A: Diskussioner kring hur innehållet i nätporren faktiskt ser ut är komplex. Bloggen Lustfyllt och forskaren Mattebo använder sig t.ex. av definitioner av ”våldsam porr” på ett annat sätt än Porrfri Barndom, våra experter och andra forskningsstudier gör. Problembilden och slutsatserna blir förstås väldigt olika beroende på om man anser att våldsporr är en liten nischad genre jämfört med om man anser att mainstreamporren i sig bygger på mycket våldsamma inslag, vilket vi argumenterar för. 

Ett tydligt exempel på detta ser vi i Unizons rapport om porr & prostitution (2016) där de jämför olika forskning; Bridges et al. som vi refererar till och som menar att ca 9/10 porrfilmer har aggressiva inslag jämfört med McKees forskning. McKee anser att en väldigt liten del av porren är våldsam men använde en definition där en handling bara räknades som våldsam om “våldet uttryckligen bemöttes med en negativ reaktion av måltavlan för våldet. Med en sådan definition skulle förvisso även Bridges m.fl. funnit en lägre andel aggression – bara 12,2 % jämfört med 89,8 %, eftersom deras definition av aggression, till skillnad från McKees definition av våld, även inbegrep en måltavla som uttrycker neutral eller positiv reaktion efter aggressionen” (Unizon, rapport, 2016). I exemplet med 1% rör det sig om en undersökning som Mattebo gjorde 2013 och i den gick det till så här, från en mailkonversation med Mattebo: “När det gäller våldspornografi och all pornografi gjorde vi så att vi gav förslag på några genres av pornografi som unga själva fick kryssa i samt skriva egna genres de konsumerade. Det betyder alltså att det är de unga själva som fått definiera vad de ansåg var våldspornografi.” Ungas egen definition är inte ointressant men det är inte den vi utgår från när vi uttalar oss om aggressiva inslag i porr. 

Q: Den mest populära genren i Sverige är amatör och inte något våldsamt. Medan ni påstår att det är vanligt att någons huvud trycks ner i toaletten i porr men det är det inte!

A: Det är inte samma sak att prata om vilka genrer som är populära, vilka inslag som är återkommande eller vad folk aktivt söker på. Det finns dessutom inget som säger att den s.k. amatörgenren är mindre våldsam eller att den faktiskt är “hemmagjord” på det sätt den utger sig för att vara. Vi har sagt att det förekommer scener där kvinnors ansikte trycks ner i toaletter i s.k. mainstreamporr. Om läsaren tolkat det som att dessa inslag skulle vara “vanliga” som i att de är mer regel än undantag så är det ett missförstånd. Vad vi syftar på är att dessa extrema scener är återkommande och att är fullt möjliga för barn att hitta på de stora gratis porrsajterna. För att undvika fler felaktiga tolkningar har vi valt att byta ut det exemplet mot något som förekommer oftare.

 Q: Ni missförstår termerna gonzo och hardcore – de säger inget om innehållet.

A: Det stämmer att hardcore eller gonzo inte nödvändigtvis är våldsamma, däremot är de i praktiken väldigt ofta våldsamma. Vi har förtydligat det stycket efter releasen. 

Q: Varför använder ni ovetenskapliga källor såsom debatt och nyhetsartiklar?

A: Texten bygger på forskning, klinisk erfarenhet, intervjuer med experterna samt barn och ungas egna berättelser – men det är ingen vetenskaplig text eller jämförande artikel. Syftet är att ge en lättöverskådlig inblick till föräldrar gällande nätporren och dess hälsokonsekvenser bland barn. Till skillnad från t.ex. en akademisk, vetenskaplig artikel har denna text värdesatt läsbarhet, vilket är standard i den här typen av material och då kan nyhetsartiklar m.m. vara mycket beskrivande och intressanta. 

Q: Det finns inget vetenskapligt belägg för att porrberoende och porrimpotens är riktiga diagnoser.

A: Porrfri Barndom har aldrig påstått att dessa tillstånd är medicinska diagnoser, däremot att många söker hjälp för dessa två problem.

Q: Ungdomar är visst medvetna om att porr är fantasi, varför pratar ni över huvudet på dem?

A: Unga är självklart kapabla till rationella och reflekterande bedömningar av det de ser.  Men självbedömning kan brista, i samma mönster som många vuxna tror att de är bättre än genomsnittet på att köra bil eller att vi inte påverkas av reklam. Hade vi inte påverkats av reklam hade den ju inte funnits eller hur?

Rapporter från RFSU som arbetar och pratar om porr i direkt kontakt med barn och unga berättar hur det är mycket vanligt att de menar att andra påverkas av det de ser, men inte de själva. När det gäller porrkonsumtion bland unga är det också viktigt att ta med hur ungas hjärnor helt enkelt inte är lika väl utvecklade. Som hjärnforskaren Sissela Nutley berättar så är inte pannloben färdigutvecklad hos unga, något som istället först händer i 25-års åldern. (Nutley, 2019). 

Oavsett det tror Porrfri Barndom definitivt att unga har en fantastisk förmåga att reflektera över sexualiteten, det är precis den möjligheten vi vill gynna! Vi har idag en mångmiljardindustri som för många är huvudkällan för sexuell information och inspiration. När en sån industri ses som normal och självklar tror vi att det skadar barns möjlighet att på riktigt fundera över sin sexualitet och utvecklas på ett grundat sätt. 

Q: Varför är ni partiska och inte mer objektiva?

A: Porrfri Barndoms texter i Porrsnacket har inte som syfte att vara granskande, eller jämförande analyser mellan det positiva och negativa med porr. Vårt ställningstagande är tydligt, vi anser att den porr som är standard idag och som barn och unga lätt kommer åt inte är bra för dem och det är vad vi arbetar med. Med det sagt är det givetvis viktigt att det vi skriver ska vara väl förankrat.

Q: Det är inte möjligt att dra raka slutsatser kring t.ex. porrkonsumtion och sexköp. Det kan finnas en korrelation men inte vara möjligt att säga att det ena leder till det andra.

A: Det här är sant, precis som väldigt ofta när det gäller kvantitativa undersökningar är det nästan omöjligt att garantera att ett beteende leder till ett annat. Däremot kan vi med säkerhet säga att det finns ett samband! Och det är intressant nog tycker vi. Sambandet presenteras t.ex. i Waltman (2014), i Porrsnacket- en andrahandsreferens genom Unizons rapport om porr och prostitution.

Q: Porr är inte samma sak som prostitution!?

A: Nej, det har vi inte sagt, däremot finns det många gemensamma nämnare mellan världarna där det ena kan leda till det andra. Det anser Talita som har ordentlig erfarenhet på området, läs mer om dem och deras arbete på deras hemsida. https://talita.se/pornografi. Unizon lyfter även gedigen forskning som likt Talita visar på att de som dras in i pornografi ofta har liknande bakgrunder som många som hamnar i prostitution. Historier av våld, ekonomisk utsatthet och sexuella övergrepp (Unizon, 2016). T.ex Mellisa Farley som vi nu refererar till i vår text. 

Q: Är inte porrfilter och censur emot yttrandefriheten?

A: Nej, Porrfri Barndoms intention med filter och åldersverifiering har inget att göra med att förbjuda skapandet och spridandet av pornografi eller vuxnas egna beslut att ta del av det. Det handlar exklusivt om ett barnrättsperspektiv. En åtgärd för att begränsa barns åtkomst till porr tillsammans med en rad andra föreslagna åtgärder som uppdaterad porrkritisk sexualundervisning, ökad kunskap inom vård och skola exempelvis. Vi reglerar idag barns åtkomst till pornografi och exponering för pornografi utanför internet. Även om det inte är reglerat i lag har porrbranschen själv sen länge satt 18-års gräns och det är olagligt att t.ex. sätta upp porrbilder på offentliga platser. Vi anser att liknande begränsningar bör ske även på internet. 

 

KÄLLOR 

Waltman, M. (2014). ”The Politics of legal Challenges to Pornography: Canada, Sweden and the United States”. Stockholm Studies in Politics, no. 160

Bridges, A. J. (2010).  Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis Update”. Violence Against Women, 16, no. 10 

McKee, A. (2005). “The Objectification of Women in Mainstream Pornographic Videos in Australia,” The Journal of Sex Research, 42, no. 4

Svedin, C. G., Åkerman, I., & Priebe, G.  Frequent users of pornography. A population based epidemiological study of swedish male adolescents. Doi: 10.1016/j.adolescence.2010.04.010, 2011

Nutley, S. (2019). Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Stockholm: Natur & Kultur

Talita (2019). Pornografi. Stockholm: Talita

https://talita.se/pornografi

Melissa Farley et al, Prostitution and Trafficking in Nine Countries:
An Update on Violence and Posttraumatic Stress Disorder,”, 2003

Unizon. (2016).  Porr och Prostitution. Rapport.  Stockholm: Unizon

http://unizon.se/sites/default/files/media/porr_och_prostitution_unizons_rapport_0.pdf

KONTAKTUPPGIFTER

Verksamhetsansvarig
Elsa Lantz
elsa@porrfribarndom.se

070-979 99 44

Föreläsningar & Workshops
Harry Skärlund
harry@porrfribarndom.se

073-924 99 95

Bankgiro: 5297-7196
Swish: 123 313 37 17
Org. Nummer: 802515-8752
(c) 2019 #porrfribarndom